​

B

Bokashi

Bokashi är ett japanskt ord som betyder ”fermenterat organiskt material”. Man jäser alltså

materialet genom att se tilla att behållaren helt lufttät (syrefri). Lämpliga organiska material från köket att göra bokashi på är först och främst kolhydratrika frukt- och grönsaksrester. Det är svårt att göra

bokashi på animaliska och fettrika ämnen, men det går om det blandas med kolhydrater och man doserar en aning mer strö.

Av kolhydraterna bildar mjölksyrabakterierna mjölksyra som ger lågt pH, runt 4-5. Det låga pH-värdet är viktigt för att det inte ska bildas skadliga bakterier och svampar i hinken. Man vill ha mjölksyrejäsning (optimal fermentering) i sin hink, utan lukter och mögel.

 

Bokashi, inte

Stora köttben, jäst, salt, ättika, aska, vätskor (juice, såser).

Undvik att lägga jäst i hinken, det finns risk att det bildas för mycket jästsvampar som kan göra

att fermenteringen påverkas eller avslutas. I hinken är det främst mjölksyrabakterier som ska bli

fler och konservera matavfallet genom att bilda mjölksyra som sänker pH. I jorden kan

fotosyntesbakterierna fortsätta jobba på mer mångsidigare material tillsammans med

jästsvamparna och andra svampar och bakterier i jorden. En del mindre köttben kan eventuellt

hamna i bokashin, men absolut inte aska som är starkt alkalisk. Tänk på att det finns risk för att

skadedjur blir intresserade av en nedgrävd bokashi om det är mycket icke-nedbrutna köttben

med. I hinken lägger man inte heller Scoby-svamp, kefir eller annat som kan göra fermenteringsprocessen i obalans.

 

Bokashihink

Bokashihinken är en hink som man samlar hushållets matavfall i för att fermentera eller jäsa det.

Den kan vara en hemmagjord hink eller en köpt hink med färdiginstallerad sil i botten och med kran för att tömma ut lakvattnet som bildas.

Det kan vara bra att ha i omlopp 2-3 hinkar, så att man genast kan börja fylla på en ny hink, då en hink är full och står på efterjäsning.

Bokashihinken behöver absolut vara tillräckligt tät, för att fermenteringen skall lyckas. En optimal fermentering bildar varken lukter eller mögel.

​

Bokashihink, luktar illa när den är tom

Lukter som fastnar kommer troligen från ämnen bildade under sekundär fermentation. Eftersom de luktar så starkt så behövs det inte mycket för att det ska lukta. En idé för att få

bort lukten är stryka på matolja och låta det stå ett tag, och sen diska ur med tvål går, du bör undvika starka diskmedel. Eftersom lika löser lika (matolja - illaluktande fettämnen) så går en del av lukten bort i matoljan. Låt lufttorka och kör igen om all lut inte kom bort med en gång.

 

Bokashiströ

Ströet som man har i bokashihinken för att starta fermenteringen. Ett bokashiströ är oftast tillverkat av

vetekli, EM stamlösning och rörsockermelass. Vetekliet fermenteras alltså med EM, och då

det är färdigt, kallar man det bokashiströ. Det säljs olika kvalitets bokashiströ och det är skillnad på hur

mycket strö per kg (eller liter) matavfall som rekommenderas av olika tillverkare och försäljare.

Utan bokashiströ (eller aktiverad EM-lösning = EMa) blir det inte bokashi.

 

Bokashiströ, varianter

● Vetekli, aningen fuktigt, fermenterat med EM Stamlösning och rörsockermelass.

● Torrt strö är vetekli som lufttorkats efter fermenteringen så hållbarheten blir längre. I det

köpta torra ströet ingår dessutom olika näringsämnen som behövs i jorden, till växterna

och till mikroberna i hinken.

● Finkrossat träkol (biokol), stenmjöl och EM. (Black Bokashi®)

● Spraya med aktiverad EM direkt i hinken. (dvs använd enbart flytande EMa)

 

Bokashilukten

Hur luktar bokashi? Det är EM-mikrobernas förtjänst att bokashin luktar friskt sötsyrligt. Det kan

dofta om den ibland, och färdigjäst bokashi doftar syrligt. Det kan ibland lukta lite som spyor, ifall man förutom mjölksyra fått bildning av andra syror. (Läs mer under “Stinkande hink?”). Det är dock inget jämfört med hur ruttet matavfall luktar, men någon annan process kan ha bildats, och då är det mindre mjölksyrning, vilket inte är så bra för bokashin.

Om man lägger lökskal bland matavfallet kan det lukta starkt av lök, nästan stinka. Det samma gäller kålväxter och rödbetor. Har man i mycket apelsin kan lakvattnet dock dofta citrus. Oftast försvinner bokashilukten genast då man blandar den i jord.

Men generellt ska inte en hink stinka.

 

Bokashivätska

Se lakvatten

 

Blött i hinken?

Bokashihinken luktar vanligtvis inte illa, men om matavfallet är väldigt blött, så kan det lukta

ganska starkt. Låt matavfallet rinna av en stund, innan du lägger det i hinken. Undvik vätskor

som mjölk, juice, soppa o.dyl. Lägger du i mycket sugande material i din bokashihink så

kommer det att produceras mindre med lakvatten.

 

D

Doseringar, se spädning

 

E

EM

Effective Microorganisms betyder effektiva mikroorganismer (ibland förkortat till EM eller

mikrober). EM består av mjölksyrabakterier, jästsvampar och fotosyntesbakterier som lever

tillsammans och drar nytta av varandra. De överlever i många olika sorters miljöer och är

ofarliga (gynnsamma) för oss. EM innehåller flera olika stammar av effektiva och nyttiga

mikrober som är framtagna i en naturlig process, utan kemisk syntetisering eller genetisk

modifiering.

 

EM är flytande vätska med många användningsområden, t.ex. rena vatten, jordförbättra, minska

användningen av gödsel, ta bort lukt mm.

 

EMa = Aktiverad EM

Hinken: Färdig att användas i bokashihinken. (Om innehållet är väldigt torrt, blanda ut med vatten 1/10) Spraya på matavfallet 5-10 spraytryck per liter bioavfall. Kom bara ihåg att i sprayflaskan åldras EM fort pga. luftkontakten, bra aktivitet kanske i 3-5 dagar, efter 7 dagar definitivt dags att byta.

Städning: Spä ut i vatten 1/20 och spraya på. Låt verka 5 minuter och torka av.

Förstärk jorden: 10-20 ml EM-A till 10 liter vatten. Vattna ut ca 1 liter per m2.

Ta bort lukt: Skölj bokashihinken med lite EMa utspätt i vatten.

 

EM Stamlösning

Denna stamlösning behövs då man vill göra egenaktiverat EM eller hemmagjort bokashiströ.

Man aktiverar EM stamlösningen med melass. Kolla under “Melass” för lite mer ingående info.

Kolla även skillt inlägg för tillverkning av eget strö.

 

F

Facebook-grupp

Bokashi Suomi (finska)

Bokashiforumet (svenska)

 

Fermentering

Fermentering är jäsning, syrning av matavfallet. EM snabbar på rätt fermentering.

I bokashiprocessen strävar man efter att fermentera syrefritt. I huvudsak är det mjölksyrebakterierna som bildar mjölksyra av kolhydrater, men det kan också bildas andra syror, till exempel ättiksyra, en stickande lukt.

Det luktar friskt och syrligt om mjölksyror. Det blir lågt pH som ligger kring 4 när dessa syror

dominerar. En annat viktigt kännetecken på en bra process är en ymnig lakvattenproduktion,

vars volym förstås beror på typ av avfall sätts i hinken, grönsak- och fruktrens släpper mer vätska, medan bröd suger i sig vätskan.

Det skall bildas kondens i hinken, då bildas lakvatten. Lägg inte tidningar utanpå för att suga upp kondens, då bildas mögel.

​

Det är viktigt att få en snabb start på mjölksyrejäsningen, så att pH sjunker så långt ner att inga

förruttnelseprocesser hinner komma igång och inga mögel bildas. Med strö som är effektivt och inte för gammalt, och matavfall som till mer än två tredjedelar är kolhydratrikt (grönsaker, frukt, bröd), så är det inga problem.

Dålig lukt kommer när det bildas högre fettsyror, som t.ex. smörsyra, valeriansyra eller

kaprylsyra. Smörsyrans lukt påminner om barnspyor. Dessa illaluktande syror beror påen  så

kallad sekundär fermentering, vilket är första steget på förruttnelseprocessen. Man kan dock ha

surt pH under 4 som tyder på en lyckad jäsning och ändå ha dålig lukt, eftersom dessa syror

luktar så starkt i även små koncentrationer, och kan ha hunnit bildas i början när pH var högre,

eller i områden med för högt pH. Svårjäst matavfall kan också vara en källa till dålig lukt. Se

“Stinkande hink?” för tips om vad göra.

 

I

Inget lakvatten?

Det är för torrt i hinken. Kanske för mycket äggkartong eller papper, som man inte ska ha i hinken. Ju mer uppsugande material, desto mindre lakvatten kommer det att bildas.

Det gör inte så mycket så länge lukten är bra, men du kan tillsätta mera fruktskal och andra kolhydratrika matrester för att boosta fermenteringen så det bildas mer lakvatten. Krama ur en våt disktrasa före du tillsätter strö, r ett annat bra knep.

Och glöm pappret! Det har man inte i hinken. Förutom då i botten om man inte har en kranhink, fast där rekommenderar vi biokol, för biokolet har en hel del massa andra fördelar för att ha med i jorden.

 

J

Jordfabriken

En jordfabrik är en plats där man istället för att odla omvandlar sin bokashi till jord. Den i minst

två veckor fermenterade bokashin blandas med jord, så att mikroberna kommer i kontakt med

jordbakterier, maskar och andra nerbrytare. Då förvandlas bokashin snabbt till svart näringsrik

mylla. Det är den effektiva fermenteringen av matavfallet som gör att det går så snabbt.

OBS! Ren torv eller kokosfiber innehåller inga jordbakterier så den ger inget bra resultat i jordfabriken. Blanda inte bokashin i löv eller gödsel heller.

​

Jordfabriken, ute

När den färdigfermenterade bokashin blandas med jord omvandlas den till finfin jord genom en snabb och säker förmultning.

Du kan ha en jordfabrik i pallkrage eller balja. Är jordfabriken utomhus så är det bra

att ha den övertäckt, så att inte regn lakar ut näringen, eller djur försöker gräva upp bokashin

(alltid bra att gräva ner bokashi minst 20-30 cm). Och TÄCK med nät.

Om det finns risk att skadedjur kommer till jordfabriken så ska det vara nät även

under jordfabriken. Det går att använda en kompostbehållare som är skadedjurssäker, eller

pallkrage med nät under och ett bra lock. Skadedjuren dras till lukten av bokashin, och man kan

minska på lukten genom att vattna med aktiverad EM, pudra med stenmjöl på jordytan. Biokol är också bra på att ta bort lukt. Det är också viktigt att se till att bokashin är ordentligt jordblandad så det blir jord fort.

Blanda alltid bokashibitarna med jord innan man täcker bokashin. Häll i bokashin bland myllan och blanda runt med en grep innan du täcker med jord.

Bakterier och svampar som förvandlar bokashin till jord, är ytlevande, och bokashin blir jord fortare

om trädgårdsjorden finns på varje bokashibit.

 

Jordfabriken, inne

Har man inte trädgård, eller man har bokashi på vintern, så kan man ha en jordfabrik inomhus, i

en hink eller plastlåda. Lägg jord i botten, och blanda sen bokashin med lika mycket jord som

bokashi och häll i behållaren. Om du har 16 liter bokashi så tar du minst 16 liter jord, gärna

några extra liter. Täck bokashijordblandningen med cirka 5-10 cm jord, det behövs ett tunnare

jordlock för en liten jordfabrik på 10-15 liter. Låt jordfabriken stå i två veckor innan du kollar och möjligen rör om. Om det finns bokashibitar kvar så kan man krossa och sönderdela dem, då blir bokashin jord fortare i hela jordfabriken.

Det är viktigt att jordfabriken inte är helt lufttät!

Jordbakterier och svampar behöver syre för att göra om bokashin till jord.

Om jordfabriken är helt lufttät så kan det börja lukta, framförallt i botten på jordfabriken.

Du kan antingen täcka hinken med lock (men låt det vara en glipa så det kommer in lite luft) och

låta förmultningen ta lite mer tid, eller inte ha lock, då går det fortare. Om det finns ett löst lock,

eller en tygbit ovanpå så stannar eventuell kondens kvar i jorden. Torkar jorden ut på ytan så

kan du behöva vattna lite för att hålla komposteringen igång.

Det kan komma med maskar eller andra insekter om du tar jord från trädgården till din

jordfabrik.

Om det finns insektsägg eller larver med i jorden så kan de såklart trivas bra i jordfabriken

också. Sorgmyggor kan också leta sig ner i jorden, där finns näring både för mikroorganismer

och jordskapande insekter. En fiberduk på jordfabriken ger lite mer möjlighet att begränsa

mängden insekter. Perlit eller finmalet stenmjöl på ytan kan också minska jordfabrikens

invasion av insekter.

 

Jäsning

Se Fermentering

 

L

Lakvatten

Det är ett näringsrikt och kraftigt gödningsmedel för blommor och andra växter. Man tappar

lakvatten från hinken för att det inte ska bli för blött i hinken, och därmed minimeras risken för

att fermenteringen misslyckas och innehållet ruttnar. Lakvattenbildningen är ett av tecknen på

att jäsningsprocessen har fungerat som den ska, de kolhydratrika matresterna släpper sitt

vatteninnehåll de har i sina celler, cellvätska, när de jäst färdigt.

Det som kan lukta illa, till exempel mineraliserat kväve i form av ammoniak, följer med ut i vattnet. Allt som lösts ut under processen följer med vattnet, en av anledningarna till att det är ett så bra gödningsmedel!

Lakvattnet måste späs ut med vatten, när det ska användas som gödningsmedel. Om du

använder torrt strö så blir lakvattnet mer koncentrerat och då ska du späda 200 gånger eller

mer. Det motsvarar 1 tesked lakvatten till 1 liter vatten, eller 0,5 dl lakvatten till 10 liter vatten.

Ett fuktigt bokashiströ ger inte lika koncentrerat lakvatten, späd ca 100 gånger eller mer. Det är ofta

bättre för växterna att få små doser näring ofta istället för att de får en stor dos en gång i

månaden.

Outspätt lakvatten kan man hälla i avloppet eller wc-stolen, det rensar rören. Ta små mängder

lakvatten upprepade gånger istället för att hälla stora mängder på en gång.

Använd aldrig lakvatten i hinken, då den knappt innehåller några levande mikrober, så bokashiprocessen funkar inte som fermentering av matavfall.

​

Lakvatten, hållbarhet

Lakvatten som är klart (inte grumligt) och luktar friskt syrligt håller länge om det förvaras svalt, i

kylen eller utomhus. Ofta kan man spara lakvatten i en plastflaska i rumstemperatur upp till en

månad utan problem. Om lakvattnet jäser, så att plastflaskan blir rund, så håller det inte lika

länge. Man kan öppna korken och släppa ut gaserna, ställa flaskan svalt och se om jäsningen

avtar, men det är alltid bäst att vattna ut lakvatten så fort som möjligt. Man kan frysa ned

lakvattnet vintertid, t.ex i en plastflaska, för att spara till våren.

I lakvatten som står i en burk med stor luftspalt eller helt utan lock, kan det bildas ett täcke av jäst. Det kallas Kahm-jäst och kan silas bort. Använd ett sådant lakvatten givetvis raskt bort.

 

Lakvatten, pH

Lakvattnets pH bör vara under 6, det är ett bevis för att fermentationen fungerat som den ska.

Det ideala är pH mellan 4-5. Det låga pH beror på att det förutom mjölksyra även bildas en del

karboxylsyror under fermentationen, exempelvis smörsyra och ättikssyra. Det är

karboxylsyrorna som ger lakvattnet en stark syrlig doft.

 

Lufttätt

Om man gör en egen bokashihink är det viktigt att den är lufttät för att jäsningen ska bli bra.

Lägga plastfilm i flera lager under locket är ett sätt att göra ett otätt lock mer tätt. Endel bokashhinkar är tyvärr inte helt fullt lufttäta, och kan vara bra att även täta dem med plast.

Mögel (vitt, fluffigt, krämigt) är största indikatorn på en otät hink.

 

M

Melass

Till köpt EM-stamlösning används rörsockermelass för att aktivera EM. Man kan byta rörsockermelassen mot vanlig melass, det blir inte med säkerhet samma EM eftersom vanlig melass inte innehåller samma mängd mineraler som rörsockermelass. En annan synpunkt är att melass gjort av sockerbetor kan vara kontaminerad av klopyralid, vilket är en pesticid som exemplevis tomaterna mår väldigt dåligt av, även i små mängder. Var försiktig med vad du köper för melass. Bokashisäljande företag har melass ämnade för tillverkning av hemmagjorda strö- och mikroblösningar.

​

Mögel i bokashihink

Det skall aldrig bildas mögel i hinken. Endel kan påstå annat, att vitt mögel skulle tyda på en bra fermentering, men det är inte sant och sprids som okunskap.

Bokashifermentering är en konserveringsprocess, som konserverar, inte möglar. Om det bildas mögel, är något galet.

I hinken kan det dock någon gång uppstå små jästprickar. Dessa jästprickar är ok så länge de är jästprickar och inte blir till mögel. Och börjar det uppstå mycket fluffigt mycel, tyder det på att jästsvamparna och andra svampar dominerar över mjölksyrebakterierna.

Det kan bero på att matavfallet inte tryckts ihop ordentligt, i luftfickor får mögel fördel över mjölksyrebakterierna. EN stor orsak är en otät hink, alltså locket på hinken släpper inluft som förstör processen.

Papper hör INTE hem i bokashihinken, det gynnarsvamp, alltså mögeltillväxt.

Även bokashiströet kan ha tappat en del av sin effektivitet, kolla alltid tillverkarens

hållbarhetsanvisningar och datum på påsen.

Undvik att öppna påsen ofta, häll istället över i ett mindre kärl (tex en veckas dosering) för att minimera syremängden (alltså luften) i påsen. Den burken bör också vara lufttät, i synnerhet om du använder fuktigt strö (finns också torrt strö som är hållbart flera år)

Grått mögel kan bero på att du har för mycket citrusfrukter i hinken. Lägg gärna lite mer strö på

citrusfrukter och citrusskal, dela det i mindre bitar.

Grönt mögel kan ha uppstått om det varit för torrt och/eller hinken fått för mycket syre eller för

lite strö. Häll innehållet försiktigt i jorden så det hamnar i botten och dammar inte omkring.

Var alltid försiktig då du handskas med mögel. Andas inte in vare sig vitt eller grönt mögel.

 

P

pH-värde

Bokashi har ett lågt pH-värde som varierar beroende på hinkens innehåll och vilket bokashiströ

man använder. Det är bra att det blir mycket mjölksyra i hinken, och ett mycket lågt pH-värde

runt 3,5-4,5. Då är hinkens innehåll konserverat och man kan lagra det lufttätt i en plasttunna

utomhus under vintern utan att det ruttnar eller möglar.

Alla EM-produkter ska ha ett lågt pH-värde. Om vätskans pH-värde stiger över 5,

börjar effekten avta och produkten ska användas skyndsamt.

Den fermenterade bokashins låga pH-värde neutraliseras inom kort efter att det

kommit i kontakt med jord, dvs förmultnat. Efter ca två veckor kan du plantera ut en

växt där. Om bokashijorden i en jordfabrik luktar jord så brukar det också gå bra att plantera i

den även om det gått kortare tid än två veckor. Det är när den bildade mjölksyran (och lite av

andra syror, t.ex. ättiksyra) bryts ner av mikroorganismer i jorden som pH balanseras..

 

S

Sax

En sax för bokashi är bra att ha, bananskal och annat klipps enkelt ner till mindre bitar, 2-4 cm

stora är bra. Bioavfallet komposteras snabbare ju mindre bitar det är. En vass kniv kan också

fungera, pröva dig fram till vad som passar dig bäst.

 

Spädning

Aktiverat EM och lakvatten måste spädas med rent vatten innan det vattnas ut till växter.

Aktiverat EM kan spädas från 1:100 upp till 1:1000 beroende på användningsområde. Det finns

skillnader mellan olika varumärken, fråga alltid säljaren efter lämplig spädning om du är osäker.

 

Tex Tohtoris EMa Mikroblösning: späd mellan 200-1000 gånger till växter. 200 gånger motsvarar 1 tesked per liter vatten eller 0,5 dl till 10 liter vatten. Späd mer om du vattnar ofta med EM, och till unga plantor.

 

Lakvatten spädes enligt strötillverkarens rekommendation, generellt gäller

1:100 för vanligt fuktigt strö och

1:200 för torrt strö.

För unga späda plantor rekommenderas 1:200 upp till 1:1000.

Späd

hellre för mycket än för lite

 

 

Startpaket

Färdiga startpaket finns att köpa i nätbutiker eller hos återförsäljare. Olika företag kan ha olika

sorts strö, men utgångspunkten är densamma; att fermentera matavfall till bokashi.

Startpaketen innehåller allt du behöver för att komma igång med Bokashi. Oftast två hinkar med kran, en påse strö samt lite småprylar som en press att pressa matavfallet i hinken med, en ströare och en kopp för lakvattnet. Tänk på att det är viktigt att hålla fuktigt bokashiströ lufttätt, ha inte för mycket i taget framme ur påsen!

OBS! Pga felettikerade påsar har det framkommit att vissa fuktiga ströpåsar sålts som torrt strö. Tyvärr vet vi inte om de finns i omlopp ännu men risken finns att problemet inte är åtgärdat. Så kolla noga om ströet skall förvaras lufttätt så det inte torkar.

 

Stinkande hink?

För att undvika dålig lukt är det viktigt att:

1. Ha tillräckligt med strö. En bra åtgärd är att ta lite extra strö med en gång du känner

obehaglig lukt, vänta inte!

2. Töm ut lakvattnet från hinken, det kan ha bildats så mycket lakvatten så att det kommit i

kontakt med matavfallet. Då kan det börja ruttna istället för att fermenteras.

3. Det kan givetvis ändå gå på tok på slutet, och det jästa bioavfallet börjar stinka ruttet. Innehållet

i hinken kan ha varit för blött, för lite bokashiströ kan ha använts, speciellt om man haft mycket

av svårjäst matavfall i. Det kan ha kommit in luft i hinken som stört fermenteringen, t.ex genom

att hinken tömts långsamt, eller innehållet inte tryckts ihop ordentligt vid varje påfyllning, eller

helt enkelt genom att locket inte är tätt.

Det kan ändå bli bra jord av den misslyckade hinken. Gräv då ner hinkens innehåll i en kompostor,

men gräv inte nära växter eller träd - ruttnande växtmaterial stör mykorrhizan i närjorden. Blanda in extra strö, och täck med jord.

Vänta med att odla just där minst två månader för säkerhets skull.

 

"Svårjäst” matavfall

Om du lägger mycket svårsmält matavfall i hinken, så som t.ex. fisk, skaldjur, mögligt livsmedel så bör du tillsätta lite extra bokashiströ. Det är också bra att lägga det mögliga

livsmedlet så att det omsluts av det andra matavfallet, alltså inte i botten, inte nära väggarna

och inte nära toppen.

 

T

Teruo Higa, Dr.

Japansk forskare som på 80-talet “upptäckte” EM-mikroorganismerna. Hans idoga arbete har

gjort att idén spridits över hela världen.

 

V

Vintern

Även på vintern kan man göra bokashi. Kylan gör dock att förmultningsprocessen (i en

utejordfabrik) avtar och till sist stannar upp helt. Mikroberna går i vila på vintern, men genast då

vårsolen tittar fram, så vaknar de till liv igen och börjar jobba på med förmultningsprocessen

igen.

​

​

​

-ursprunglig text översatt från det finska dokumentet av Linda Wirtanen© Bokashi Garden Finland 2016

​

​

​

​

​

​

​

​

​